BAKGRUND

Det kan kanske tyckas lustigt att vår kennel bär namnet Polarskäggets Kennel.
Vi förstår det, men det har sin förklaring. 1981 köptes en riesenschnauzertik, Millan.
Hon kom att bli inkörsporten till allt hundintresse. Det blev både bruksprov, utställning
och mentalbedömning med henne.



Så småningom föddes riesenvalpar. Efter henne följde andra schnauzers, utbildning till instruktör inom SBK, start av en liten uppfödning av schnauzer och -87 tog vi kennelnamnet Polarskägget.
Det föddes några dvärgschnauzerkullar, och intresset för uppfödning blev ordentligt väckt.



Vi fick bl.a äran att sälja en ljuvlig tikvalp, Polarskäggets Peppriga Peppie, till Maria Lindgren i Byske. Den tiken kom att bli väldigt framgångsrik och satte grunden till Marias framgångsrika
uppfödning av dvärgschnauzer, med kennelnamnet Myltans Kennel (se länkar).
Tanken var då förstås att i framtiden ”hålla på” med schnauzer, som är en ljuvlig hundras. Som ni vet så har ju alla schnauzers ett ymnigt skägg, och där var förklaringen på vårt kennelnamn.

Men, så -96 var oturen framme. En olycka satte käppar i hjulet för mej. All trimning blev helt omöjligt. Att dessutom fortsätta med stora arbetskrävande hundar blev svårt.

Tanken på att byta ras började ta form. Men, till vilken ras?



Efter massor med funderande föll så valet på bostonterrier. Ett val som vi, min make Nisse och jag, är mycket glada över att vi gjorde. Så -04 köpte vi vår första boston.

... och på den vägen är det. /Ann-Britt